Katter är generellt sett fullvuxna vid cirka 12 månaders ålder, men inte alltid. Vissa storvuxna raser, som main coon och norsk skogskatt, sägs ta upp till 3 år på sig att uppnå sin fulla storlek och karaktär.

I regel är det lagom att byta från kattungefoder till vuxenfoder när katten är 12 månader gammal. Om din kattunge är kastrerad kan det vara bättre att välja ett speciellt kattungefoder, som hjälper till att förebygga viktökning tidigt i livet.

Nej, egentligen inte. Mjölk ses ofta som en belöning till katten och vi har väl alla sett bilder eller tecknade serier där katter dricker mjölk ur en skål.  

Men i själva verket tål de flesta katter inte komjölk. De kan inte bryta ner mjölksocker (laktos), ock kan därför orsaka magbesvär och diarré. Små kattungar tål modersmjölken, men senare i livet är mjölk vare sig bra eller nödvändigt för katten.

Vatten är den naturliga och bästa drycken för dem.

Alla kattfoder som finns tillgängliga på marknaden är godkända och därmed säkra för katten att äta.

Kvaliteten på olika foder varierar dock, precis som att katter har individuella behov och olika hälsostatus.

Om din katt är intolerant eller allergisk mot vissa ingredienser (till exempel nötkött eller fläsk) så kommer de att orsaka besvär. Ge inte din katt komjölk, då de flesta katter inte kan bryta ner mjölksocker (laktos). Generellt sett är ett foder med högkvalitativa och lättsmälta ingredienser ett säkert och bra val. Om din katt har återkommande magbesvär kan du prata med din veterinär, eftersom ett speciellt magfoder kan hjälpa den.

Det beror på vilken typ av urinvägsbesvär din katt lider av.

Om din katt verkar ha ändrat sitt beteende när den kissar, är det väldigt viktigt att din veterinär får undersöka den och ställa rätt diagnos.

Om din katt har urinsten, rekommenderas ett torrfoder eller våtfoder med minskat innehåll av vissa mineraler eller protein. Om den däremot bara har en irriterad blåsa kan ett speciellt våtfoder vara det bästa valet.

Det är mycket viktigt att du rådfrågar din veterinär, då dessa besvär kan vara väldigt smärtsamma och till och med dödliga för din katt. En långtidsdiet kan krävas för att undvika att besvären återkommer.

Du kanske även vill läsa detta >>

Alla katter sväljer sina egna hårstrån helt naturligt när de putsar sig med tungan. Långhåriga katter får i sig mer hår än korthåriga.

Hårstrån som inte passerar genom magtarmkanalen kan bilda hårbollar inne i magsäcken.

De flesta katter gör sig av med dessa hårbollar genom att kräkas, men ibland kan de orsaka matsmältningsbesvär.

Genom att kamma din katt regelbundet får du bort lösa hår, vilket minskar mängden hår som katten sväljer. Lite olja på maten, eller ännu hellre ett oljigt medel som motverkar hårbollar (till exempel CatMalt), smörjer hårstråna och hjälper dem att passera genom magen. SPECIFIC™ foder för vuxna och äldre katter innehåller fibrer som hjälper de svalda hårstråna att passera genom magtarmkanalen, och förhindrar att hårbollar bildas.

Det är sant att katter måste ha animalier i sin kost.

De är rovdjur av naturen och beroende av animalier för sin överlevnad. Genom evolutionen har de vant sig vid att äta relativt stora mängder animaliska råvaror och har förlorat förmågan att klara sig på ett lägre proteinintag. De kan inte heller bilda vissa näringsämnen själva (till exempel kan de inte bilda A-vitamin från betakaroten som finns i morötter).

Det betyder att katter har vissa extra behov av näringsämnen jämfört med hundar, och de behöver animaliska råvaror för att få i sig tillräckligt mycket av dessa livsnödvändiga näringsämnen via kosten. Därför kan inte en katt överleva och må bra på en vegetarisk kost.

En enstaka smakbit av hundmaten gör ingen skada, men hundfoder är generellt sett inte lämpligt för katter.

Katten är ett rovdjur till sin natur och därmed beroende av animalisk föda. Det gör att den behöver en viss mängd protein och andra näringsämnen från animalier i sin kost. Om katten norpar åt sig en torrfoderbit från hundens matskål någon gång ibland orsakar det inte någon skada, men de flesta hundfodren har inte rätt näringsmässig balans för katten, så den bör inte enbart äta hundfoder. Dessutom, om hunden står på en specialdiet som en del i en behandling, eller om katten har ett hälsotillstånd som kräver en specialdiet, rekommenderas det definitivt inte att de äter varandras mat.

Tvärtemot vad många tror talar inte kattens nos om ifall den är sjuk eller inte. 

Självklart kommer nosen troligen att bli varm om katten mår dåligt och har feber, men oavsett om nosen är kall, varm, blöt eller torr kan katten må bra. Det bästa och mest tillförlitliga sättet att kontrollera kattens kroppstemperatur och välmående på är att använda en termometer.

Det finns för- och nackdelar med båda. Ett torrfoder är oftast mer ekonomiskt fördelaktigt och låter tänderna jobba mer, vilket kan förebygga tandsten. Våtfoder innehåller mer vatten och kan därför vara bättre vid vissa urinvägsbesvär (som blåskatarr, urinsten och -kristaller).

Du kanske även vill läsa detta >>

I reklam för kattmat fokuseras det ofta på ingredienserna (råmaterialet). Det kan ha viss betydelse för kattens smakpreferenser, men det är inte särskilt viktigt för välmåendet eller näringsinnehållet huruvida fodret innehåller fläsk, kyckling eller räkor.

Vad som däremot ÄR viktigt är att fodret innehåller tillräckligt med näringsämnen för att täcka kattens behov. Katter är nämligen "obligata köttätare", vilket innebär att de måste ha en viss mängd protein och näringsämnen från animalier i sin kost. De animaliska råvarorna måste vara av smältbar kvalitet, så att katten kan använda proteinet effektivt, det vill säga komma från muskler och lever och inte bara från hud, kycklingfötter och fjädrar. Balansen i fodret mellan protein, kolhydrater (vegetabilier) och fett är också viktig, men denna kan uppnås med många olika ingredienser.

Vid ett foderbyte behöver ofta magen och tarmen en viss tid på sig för att anpassa sig till det nya fodret.

Din katt kan också behöva vänja sig vid den nya smaken, lukten, konsistensen och kulornas storlek och form.

Om övergången sker gradvis brukar det dock gå smidigt och vara problemfritt att byta foder. Det är lämpligt att blanda i mer och mer av det nya fodret i det gamla över en period av 7-10 dagar. Detta är viktigt för alla förändringar i kosten.

Undantaget är vid akuta sjukdomstillstånd, då en specialkost måste sättas in så snabbt som möjligt, t.ex. en magdiet eller intensivvårdsdiet.

Du kanske även vill läsa detta >>

Det kan vara en stor utmaning att kontrollera vad katten äter, framför allt om den inte är innekatt.

Det naturliga ätbeteendet hos katt är att den tar många små byten (möss och fåglar) under dagen eller natten. Detta försöker vi ofta efterlikna genom att alltid ha foder i skålen.

För att separera katternas utfodring i ett hushåll med flera katter kan du begränsa tiden eller platsen de får äta på. Du kan hålla en katt i en avgränsad del av huset under några timmar per dag då den får äta och sedan ta bort maten när alla katter har tillgång till utrymmet. Ett annat alternativ kan vara att placera en katts mat där bara den kan komma åt den (på en högt belägen plats eller bakom en elektronisk kattlucka).

Om det är svårt att utfodra dina katter separat kan du även fråga din veterinär om alla dina katter kan byta till specialdieten.